Igår på min bar … jo, man säger så när man bor i stan och slinker in på sitt stamplejs … som jag har haft i … ja … över en vecka … snart … ja, så, på min bar igår när jag slog mig ner vid bardisken för att ta ett glas vin när jag var ensam fast inte kände mig ett dugg ensam …
… när väldigt trevliga killen med långt hår serverat mig mitt vin pratar han med hon som sitter bredvid mig och så säger han ”asså jag har vart med bandet hela dan och fan vi har upplöst hellacopters idag”.
Och idag står det i tidningen!
Alltså. Från granskogar och lingontuvor rakt upp i citysmeten!
Och idag på vägen hem höll jag på att köra över Andreas Lundstedt när han nödvändigtvis skulle gå ut i gatan framför min bil.
Jag nästan vinkade.
It’s a tough job to be cool, but somebody’s got to do it
Jag tycker du skall vinka nästa gång – och gärna le också. Alla blir glada av en vink and a smile
MsTake: Ok. Jag ska vinka. Gör man så i stan? Så gjorde vi nog inte på landet
Det är ett tufft jobb. I know. Men som sagt … någon måste ju göra det.
Nej, i Stockholm gör man inte så. I Götet däremot, skall t.o.m. jag försöka vinka åt dig – om du vill.
Ingen bloggträff pls, men lite mer privat?
Risken är väl att man vinkar – eller hejar – INNAN man kommer på att ojdå, det var ingen kompis. Det var en kändis…